Skönhetens höga pris^^
Den smala, välsminkade, välklädda eller till och med avklädda kvinnan är den man ser oftast bland de olika veckotidningarna. Hon ska också helst le och se utmanande ut. Hon är den vi alla vill vara. Medan mannen ofta ses som den starka, kompetenta, utåtriktade, chef eller politiker, hjälte eller brottsling, han ska tolkas som den starka och duktiga medan vi kvinnor ska ses som vacker, inåtvänd, mor och maka eller rent ut sagt som ett sexobjekt.
De tar upp olika stereotyper i artikeln, de är projektorn och skönhetsslaven. Nu vet vi att det är männen som är de som kallas projektorn och att vi kvinnor som är deras skönhetsslavar. Det är inte bara i tidningar detta förekommer utan även på skivomslag, i såpoperor och i nyhetsrapporteringen.
Det var inte längesedan vi kvinnor inte fick rösta i val då vi var instängda, idag finns inga regler och lagar som begränsar oss på det sättet, våra hinder är ju inte lika uppenbara längre. Nu finns det krav från andra så som massmedia som från oss själva. Kraven är att vi borde banta, att vi ska vara söta, gärna lite rosa och le mycket, vi borde operera brösten och vara som tjejerna på massmedias framsida. Detta är ju inga krav utan ses som induvella val.
Enligt denna artikeln (mångfald är vackert) så beskrivs tjejer att vi måste spela på vårt kön för att komma fram. Inte bara vi som måste det, vi plockar in oss själv i olika fack- är jag homosexuell så är jag i det facket, och vi skildrar alltid gamla människor som problem detta har också något med att göra mediernas bild av omvärlden. Media har en sådan stor makt, de som styr medieutbudet är de som alltid kommer att bestämma hur vi ska vara som människor? Kommer de gamla alltid få vara dom vi skyller alla problem på, alla vet att vi någon gång själva blir gamla så någon gång är det vår tur att sitta och ta emot skiten från medierna.
I Sverige har vi yttrandefrihet som en medborglig rättighet. Vi har ju också tryckfrihet, detta är ju centrala begrepp på hur vi skulle ha velat se och kunnat undvika en lag som begränsar mediernas frihet. Istället säger vi att mediebranschen helst ska se över detta själva, det finns ett etniskt råd mot könsdiskriminerade reklam och pressens opinions nämnd. Detta ger ju oss som läsare ett ansvar och en möjlighet att reagera på det vi ser och hör.
De skriver att aktion är nyckeln till förändring, människor i olika kulturer och länder har reagerat och uppmärksamt den makt som medierna har. De protesterar och försöker skapa andra bilder både inom oss själva och runt omkring oss. Och de hoppas på att framtidens medier kan se något annat än projektorn och skönhetsslaven och förstå att mångfald är vackert, se till de människorna som lever i verkligheten.
