Tisdagsmorgon!
Vet ni vad? Jag fick en fråga igår, som gjorde att jag började tänka. Är du fortfarande singel? Ja, Absolut svarar jag men jag fick mig en tankeställare. Inte för att personen som frågade menade någon illa, utan bara var interesserad utav hur mitt liv såg ut nuförtiden. Men jag fick också en woow känsla efteråt, inte tänker jag ha någon för att bara ha någon. Jag vill att allt ska börja med det där roliga, de galna begäret. Alla har vi väl träffat ngn som fått oss känna, nej jag vill inte lämna dig här nu eller den andra känsla skit jag måste hem. Men om man tittar sig omkring, så skaffar människor barn, förlovar sig och kanske börjar titta på hus - medans jag känner att jag är bara 21 jag tänker leva mitt liv först, känna att den glöden jag har nu är borta, då jag kan sitta hemma en fredag eller en helhelg utan att tvinga mig själv till det. Jag har inte den lugna känslan än. Jag är den som alltid kommer tro (innan jag riktigt ramlar dit) att det finns någon bättre. Jag tänker inte nöja mig, aldrig, seriöst tänk att vakna upp i ett förhållande utan att man vet hur man kommit dit?
Vill bara skriva egentligen att jag trivs med mitt liv, och jag älskar det! Jag har ingen att anpassa mig till, och det är så himla skönt! Ha en bra dag alla!
Stoora Kramar Marie!
